Graviditetsnoja

Jag kan inte låta bli. Efter att jag fått veta att jag själv ska bli en av de där "småbarnsföräldrarna" så har jag tittat runt på en hel del sajter som behandlar gravida, barn och förlossning (det är imponerande hur mycket man hinner läsa på bara ett par dagar!)

En läskig och tråkig sak som ständigt återkommer är: VIKTEN under/efter en graviditet

GucciMama: "Det enda jag tänker på just nu är min vikt"
(Va? Jag har precis givit liv till ett underbart barn, men det enda jag kan tänka på är inte att vi alla mår bra utan min vikt?)

Foruminlägg: "Jag undrar om det finns något bortsett från bantning och piller att ta till när man vill gå ner i vikt.Jag är i v.14, och skulle vilja bli av med min övervikt.Vet att man ska undvika onyttiga saker, och röra på sej.Men behöver tips på vad jag kan äta & göra för att gå ner i vikt på sunt vis..."

(Sa det själv. Är inte det ett sunt tips? Rör på dig, ät regelbundet, ät varierat - inget behöver vara hysteriskt - och är det verkligen DET man ska fokusera på när man fått veta att man är gravid???)

Vi föräldrar: "Jag vill bränna graviditetskilon! Jag undrar om jag kan ta morgonpromenader före frukost för att förbränna lite ”graviditetsvikt” trots att jag ammar? Räknas det som bantning?"

(Är det ingen som tänkt på att det kanske finns en anledning till att kroppen samlar på sig extra reserver inför småbarnslivet? Sömnlösa nätter, barnets väl och ve framför ditt eget. Eller ska "jag" bara brännas upp snarast möjligt?)

Bebisen prioriterar INTE huruvida du har maghull eller ridbyxlår. Det är inte det viktigaste i barnets värld. Hur mamma ser ut i kroppen är inte relevant. Däremot så LÄR VI våra barn att bry oss om det. Kanske är det därför våra dagisbarn är medvetna om sina och andras kroppar?
Kanske är det därför våra dagisbarn vill banta?

Barn gör inte som vi säger. Barn gör som vi gör.