Expressens uppmärksammande av "Snälla Sverige"

Expressen har haft några uppmärksammanden den senaste tiden, om "Snälla Sverige". Om svenskar som gör "snälla saker" utan egen ekonomisk vinnings skull. Tex olika former av volontärarbeten: läxhjälp till barn för den som har lätt för pedagogiken eller att lära ut, teknisk support för den som är tekniskt begåvad osv.
Att få ge vidare någonting utan att kräva något tillbaka.

Jag kan känna igen mig i SMALs arbete. I flera år, sedan 2004-2005 har projektet SMAL levat och arbetats för. Utan att någon som arbetat med det fått en krona för besväret. Men det är inte därför vi gjort det.

Jag kan bara tala för mig själv, när jag säger att jag gör det för framtida generationers skull. För mina framtida barn. För att de ska få chansen att kanske växa upp i en värld som inte domineras av utseendefixering, eller självsvält bland kvinnor eller pinande på gym för männen. Allt för att alla tror att man ska "vara hälsosam" eller "inte vara annorlunda".
Att som kvinna äta vanlig husmanskost istället för sallad är ovanligt. Och också något som människor lyfter på ögonbrynen för. Att en kvinna äter både blodpudding, rött kött, fisk, kyckling, pasta, potatis, såser, grönsaker, sylter väcker uppmärksamhet.
En kvinna som pillar i en sallad eller helt hoppar över lunchen anses som "norm" och "helt normalt".

Genom att engagera mig i SMAL och försöka bidra med något för en framtida, positiv förändring gör att jag kan sova gott på natten med vetskapen av att JAG HAR FÖRSÖKT. Jag har offrat tid från mitt liv för att försöka göra något lite bättre än vad det är idag.
Utan egen ekonomisk vinning skull. Jag gör bara mitt bästa. Så mycket jag hinner. När jag hinner. Jag försöker. Mer kan jag inte göra.
/Marianne

Som livet "borde vara"?

Är det verkligen såhär som "livet borde vara"? Läste att Coca-Cola-reklamen blivit fälld av ERK. Men "Coca-Cola medger att hemsidan är ”grabbig i tonen” men anser att det inte förekommit någon kränkning. Man anser att ”kvinnan framställs som en självständig person med självklar rätt att ställa krav i sin relation”. "

Haha! Så fortsätter man läsa denna text: "Anmälare har vänt sig mot att kvinnan, om ett antal frågor besvaras rätt, plötsligt står bredvid en säng i bara trosor och behå. Det kommenteras inte av Coca-Cola, som däremot upplyser om att kampanjen ska ge en föreställning om hur livet borde vara. "

Så är det. Eller "så borde det vara" Eller? Avklädda kvinnor används ofta i reklam. Jag är inte så förvånad. Men det är intressant att det är enklare att fälla reklam för könsdiskriminering, men har inte hittat ett fall av diskriminering där endast magra/smala modeller och kroppar används över "normala" eller "större"? Är inte det diskriminering? Fast KROPPSdiskriminering?

Men alla dessa som säger att man inte ska känna sig diskriminerad. Att det bara är "löjligt" med alla dessa som "tar åt sig".... Men ska ingen våga ifrågasätta någonting?

Årets ROBINSON på TV 4

Ikväll sänds andra avsnittet av årets Robinson på TV4. Det har ju varit uppehåll ett par år, men nu är det tillbaka. Inte helt aktivt tittade jag på första avsnittet (på reprisen, då jag var bortbjuden på lördagen) Men jag minns att jag hittade ett klipp på Aftonbladet som hade den feta rubriken "Jag sökte för att bli smal" - jag tittade tyvärr aldrig på klippet, och nu kan jag inte hitta det igen (är inte så intresserad av det heller) men jag vet att jag reagerade på texten. Bara att tanken fanns där.

Jag hittade däremot en artikel här.

En möjlighet att få vara på en "paradisö" och kunna "gå ner i vikt" och ha "semester" är väl många som tänkt kring Robinson. Denna säsongen verkar ju i och för sig vara hårdare än de tidigare, men att människor tänker de tankarna. Inte alls: jag kommer att få näringsbrist av ensidig kost utan "jag kommer att gå ner i vikt".
Är det bara jag som ser tragiken i det?

SMALs hemsida

För närvarande är det problem med SMALs hemsida.... detta pga yttre problem hos vår tidigare webhotell-leverantör.
Vi hoppas att detta kommer att ordna till sig snarast :-)


SMALs bloggande på SMAL-bloggen
Pga yttre omständigheter har det varit väldigt lite bloggande på SMALs blogg. Vi ber om ursäkt för det. Vi hoppas att vi kommer att bli bättre på detta. Vi undrar vart våra gästbloggare tagit vägen, och hoppas att de återkommer med nya och fler texter.

SMAL - till vilket pris som helst?

I helgen öppnade utställningen SMAL på Arbetets museum i Norrköping. Vi pratar kroppsuppfattning, ideal och ätstörningar med tre kvinnor som har koll.
Vi träffar psykoterapeuten Diana Lyrholm Ringborg som har jobbat med ätstörningar, anorexi och bulimi i många år. Hon får sällskap i soffan av Ronja Faltin, en av ungdomarna som ligger bakom SMAL-utställningen.
Vi träffar också Rebecca Holm, som har kämpat - och fortfarande kämpar - med sin anorexi. Hon har använt dansen som ett sätt att uttrycka känslor och tankar kring det här och kommer att dansa live i vår studio.

Eftersnack sänds på tisdagar och onsdagar med start kl 22.30 och repris dagen därpå kl 16.55 i SVT2.

Varför sådanna kommentarer?

Häromdagen var jag iväg och dansade, och träffade på många människor som jag inte träffat på länge (dvs människor som inte har en aning om att jag är gravid) och jag vet inte riktigt hur jag ska sortera alla kommentarer jag fick under eftermiddagen, kvällen.

Höjden av allt var att få kommentaren:
- Man får gratulera! Jag såg först inte att du var gravid, när jag såg dig bakifrån tänkte jag "vilken stor rumpa hon har fått", och sen när du vände dig om såg jag din mage.
Jaha? Intressant att vuxna människor (denna näst intill gammal nog att vara min farmor/mormor) orkar lägga ner energi på om min rumpa blivit större eller mindre. Ok att de kanske tänkte tanken, och sen fick en "förklaring" när de ser en gravid mage. Men måste de BERÄTTA om tanken för mig???

Eller bara kommentaren som
- Ja, när är det dags? Jag visste inte om jag skulle våga säga något, för det händer ju att man går upp i vikt ändå.... även om man inte är gravid.
Ja. Jo, det stämmer. Jag fascineras över människors sätt att lägga sig i MIN kropp.

EN människa tror jag sa "så snart?" när jag berättade när det var beräknat. Det vanligaste jag hört är "det är ju låååååångt kvar" eller "hur många är det där inne?" och "hur ska det här sluta?" Jag brukar bara svara att det slutar nog med en stor mage.

Utställning SMAL i Norrköping

I går hade utställningen SMAL premiär i Norrköping. Där SMAL står för Snygghet, Makt, Ansvar, Lidande.

Läs mer om utställningen HÄR

Jag hade själv inte möjlighet att närvara på lördagens premiär, men jag kommer definitivt att åka till Norrköping och titta! Det såg jättefint ut på inslaget i SVT. Jag är jättestolt över alla de unga som arbetat fram denna utställning! För ungdomar - av ungdomar. Ni gör en insats för framtida generationer. Tack för det.

Skräddarsy människor?

Nätdejtingen ökar. Personligen har jag haft erfarenhet av det för några år sedan, och jag tycker inte att det är något fel i det. Snarare tvärtom. Om man använder sig av det på ett vettigt sätt, först mailar/chattar, pratar i telefon ett tag och bestämmer avslappnade träffar i offentliga miljöer för sin säkerhets skull ser jag snarare fördelarna i att man ger sig tid att lära känna MÄNNISKAN först, och inte blir förblindad av ytan.

Men jag läste nu att nätdejtingsiterna har börjat nischa sig.

Nätdejting fortsätter öka i populäritet. Och i takt med att allt fler singlar kastar sig ut på kärlekjakt i cyberrymden så startas allt fler dejtingsajter – inom fler och fler områden.
Så nu behöver du inte längre leta i en höstack – här är några av de nischade dejtingsajerna.
Ofta är det något speciellt vi letar efter i en potentiell livskamrat. Någon egenskap som 'måste finnas' – eller kanske absolut inte får finnas. Kanske drömmer du om en partner inom en viss yrkesgrupp, en person med eller utan barn, en snygging, en lantis?

När man läser vidare i artikeln visar det sig att de siterna är mer åt hållet: här hittar du andra högutbildade, här finns de 50+ och här finns de som..... Men jag började se ett ansökningsformulär framför mig med att kryssa i alternativ och matcha: hon ska vara smal, lång, blond, blåögd, han ska vara muskulös, bruna ögon, svart hår, bart bröst.... osv osv. DÅ går man ju tillbaka till att lyfta fram ytligheten.
Vi måste lära oss att se förbi detta. Ja. Ytan påverkar. Vi får ett första intryck av människors yta. Men om personen har pressveck eller jeans säger inget om personens egenskaper eller värde.