Magens utseende konvex/konkav?

"Vi gillar våra mjuka magar" skriker rubriken. Överst är en bild på en vacker kvinna med en mage som inte kantas av mediernas och allmänhetens (?) uppfattning om "perfektion"...

"Lizzie Millers modellagentur hade beordrat henne att banta. Med sina 80 kilo fördelade på 177 centimeter ansågs Lizzie för kraftig - till och med för att få vara plusmodell. Men sedan septembernumret av det amerikanska magasinet Glamour, där Lizzie illustrerar en artikel om att man ska vara nöjd med sin kropp, sålt slut i ett nafs har agenturen ändrat sig. Lizzies mage är sprängstoff. Den diskuteras till och med i Amerikas största morgon-tv-program "Today".
- Jag har alltid hatat min mage som ser ut precis som Lizzies. Men nu efter Lizzie, när jag såg hur vacker hon är, insåg jag att det är okej att se ut som jag gör, skrev en av läsarna till Glamour. "

Första reflektionen:
Med vikt och längd som är angivet kan man enkelt och matematiskt räkna ut att hennes nuvarande BMI är 25,5. (dvs BMI 0,5 över "normalviktig") Vilket måste betyda att sk "plusmodeller" är helt enkelt normalviktiga.....?

Andra reflektionen:
Artikeln menar så väl, men acceptansen kring "sin egen mage" är mindre än "andras".
På Expressens undersökning var svaret på frågan om du är nöjd med din mage:
Ja den är platt och perfekt 17%
Ja den är lite degig men fin 29%
Nej 54%
(2009-09-29, Frågan startades 24 september 2009.Totalt har 99 personer svarat på frågan. )

Lära 4-åringar att gå catwalk?

Jag förfasades över att läsa om 4-åringar som övas i att gå på catwalken!

"Vill du göra som Anna Anka – dina barn till modeller? Nu finns catwalk-kurser för barn mellan fyra och tolv år i Sverige.
– Visst finns det föräldrar som pressar sina barn, men det finns det i skolvärlden och inom idrotten också, säger Angela Weihs på Cute Kids. "

Vill vi verkligen överföra detta till våra barn? Räcker det inte med all annan press som det finns på barn och ungdomar idag? Ska föräldrar leva "om" sitt liv, genom sina barn? Jag skulle aldrig komma på tanken....... Skönhetstävlingar och allt som har med att lära barn "vad som är vackert/snyggt/funkar/funkar inte/eliten från vanliga" är jag emot.

Barn är barn. De har hela livet på sig att vara vuxna. Men låt barnen vara barn.

Lisa Simpson drabbas av ätstörningar

Ett avsnitt av The Simpsons som sändes på TV6 här i augusti var en repris av ett avsnitt jag sett förut när Lisa Simpsons drabbas av ätstörningar.

Några stora drag av händelser i just det avsnittet:
* Det börjar med att barnen på skolgården ska hoppa hage, och Lisa böjer sig ner för att plocka upp en sten att kasta iväg att hoppa efter och tjejerna bakom henne börjar fnissa när hon böjer sig ner. ”Lisa’s got a big butt”! sjunger tvillingtjejerna…
Lisa börjar fungera over detta, hoppar over lunchlådan som mamma Marge har med sig för henne.

*Lisa går på en modevisning där tjejerna är så smala att de ”försvinner” när de ställer sig i profil (det är ju tecknat, så allt kan vara lite överdrivet) Kommentarerna kring modellerna är:
”Wow, she weighs like a newborn!”
Lisa stannar vid en skyltdocka, när en man kommer fram och utbrister att “This is all wrong!” Jaaaaa utbrister Lisa, det sänder ju helt fel signaler, dockan är alldeles för…. Smal tänkte hon säga, när mannen tar upp en hyvel och börjar hyvla dockans ben ännu smalare.

* Toppen av allt är när Lisa ska bevisa för sig själv att hon har ”besegrat maten” och bara ska ta en slick av glasyren på en tårta som står i kylen och sen kunna motstå att ta mer. Hon ”klarar” en slick. Men sen grabbar hon tag i grädden med hela handen och börjar sen att i glädjerus rulla runt i tårtan och hetsäta i sig den.

Ätstörningar, viktfixering och liknande är alltså så pass etablerat och välkänt att det till och med kommit till den tecknade världen – som en parodi eller ett ställningstagande. Varför gör man inte mer för att vända denna trend som suttit i under så många år??

Snabbaste och effektivaste bantningskuren någonsin?

”Såhär går du ner tvåsiffrigt på endast en månad.” Wow, nyaste bantningstipset… kilona rasar. Fort går det. Så fort att du själv inte hinner med att registrera viktnedgången. Kläderna som tidigare varit för trånga passar helt plötsligt igen. Som en blixt från ovan. Låter det intressant? Varenda en som vill gå igenom denna ”blixtförvandling” borde spetsa öronen om de såg en sån löpsedel.

Men det är ingen löpsedel. Bara en reflektion från mig. Vad är metoden, undrar de som vill ner i vikt desperat nu…. Ja…. Ingenting. Försök leva som vanligt. Ja just det – kanske ska nämna, först kräver det en 9 månader lång graviditet med även där tvåsiffrig viktuppgång under de 9 månaderna. Alla är dock inte Hollywood-kändisar. Alla rasar inte. Ibland tar det några veckor. Men det glöms bort av allmänheten. Oss vanliga dödliga.

Badhusfenomenet

I de flesta badhus finns en våg inne hos kvinnorna i omklädningsrummet. Där kan man slänga handduken och väga sig spritt språngande naken efter simturen/träningspasset och få sin vikt – med decimaler om det är en elektronisk våg.

Detta är vad man kan se… mamma kliver upp på vågen. Förfasas över sin vikt och virar handduken om sig när hon kliver ner. Dotter kliver upp efter mamma. Lär sig att stirra på dessa siffror som under uppväxten – av naturliga orsaker – bara kommer att stiga. Och lär sig att associera viktuppgång med något negativt. För det är vad mamman överför till barnet.

Mamman förfasas om vågen visar MER än den gjorde förra gången. Vad sänder det för signaler till en 7-10-åring? Som de närmsta åren kommer att öka i vikt. Inte minst när puberteten kommer. Lär vi våra barn att ökande siffror är något dåligt? Hur kommer de då att reagera de närmsta åren, eller när de är vuxna?

Smal, smalare, smalast?

Midjan på den retuscherade bilden är smalare än huvudet på modellen.... Jag iaktog bilden av den manipulerade bilden.... visst är det självklart att den är manipulerad. Det vet alla. Vuxna som barn som ser den. Alla vet att vi trixar och mixar med bilder i media (framförallt modellbilder/reklambilder)

Texten intresserar mig föga. Men jag läser runt bland kommentarerna till artikeln på Aftonbladet. Nedan är citerade kommentarer.... smaken är som baken kan man väl konstatera. Vissa har ingen alls, medan andra berikats med väldigt stor. :-)

haha, hon ser ju helt befängd ut. Kul när de är så smala så huvudet ser helt enormt ut! Jag tar inte ens illa upp som tjej av såna bilder, jag tycker bara det är mysko att det skulle kunna uppfattas som snyggt.

Varför gör "dom" detta gång efter gång efter gång? Ingen vill se dessa bilder längre. Folk har tröttnat. Allrahelst denna bild är ju helt extrem! Hon ser ju ut som en alien...

så ska tjejer se ut, gillar inte feta osunda brudar

Smala tjejer är fint, men detta är onaturligt och fult. Usch!!

Läcker, ser ut som min tjej ;)

Ser ut som en dåligt gjord karikatyr! Nästan som en barbiedocka! haha

Det ser seriöst inte mänskligt ut, ser helt fel.

Frossa i kändisbilder

I tidningsställen kunde man senast se tidningar av typen ”Frossa i så mycket bilder på kändisarna som möjligt” och stora omslag med ”Värsta kändiskroppen på beachen”. Förfasa dig över hur smala dessa är, eller hur hemska celluliter dessa har, se hur skinnet hänger på denna…. Bla bla bla. Nästa sommar är det jag som går där i min bikini, med en mage efter en graviditet. Med bristningar och förändringar. Så är det. Det är jag. Det är jag idag efter allt min kropp har gått igenom. Sån ser jag ut.

Så gick jag på stranden i bikini innan också. Fast utan bristningarna. Men jag hade min mage, jag har mina celluliter, leverfläckar, ärr, pigmentförändringar. Så ser jag ut. Ingen kan hålla mig borta från stranden för det. Om jag själv vill vara där. Ska jag behöva skämmas för min kropp? Den är ju jag. Jag vägrar. VVS – Våga Vägra Skämmas. Jag tänker inte krypa in i vassen som alla skämtar om inför sommarsäsongen. Jag står upp på mina ben, är tacksam över att jag över huvud taget har möjlighet att ta mig ner till stranden. Och jag tänker inte suga in magen. Varken på badhus i vinter eller stranden på sommaren.

Hört på BB – i juni 2009

Läskigt, läskigt, läskigt…. Vad hörde min man på BB? Han vågade inte ens berätta det för mig direkt, det dröjde flera veckor innan jag fick höra det. Han hade gått förbi ett av familjerummen och överhört ett samtal mellan en nubliven pappa och den nyblivna mamman.
- Nu är det dags att börja ta tag i din vikt.

Va? Nyförlöst kvinna som precis burit och fött ett barn. Är detta vad den pappan hade i huvudet? Det första han tänkte på? Jag blir mörkrädd. Jag är glad att det inte var jag som hörde den kommentaren. Jag hade gått i taket!